Tour de Chance

Cykling är en både rolig och bra motion. Det kan också vara ett billigt sätt att transportera sig till jobbet. Om man inte vill betala med livet som insats förstås. Dom kommer i klungor, kör mot rött, kryssar mellan filerna, struntar i övergångs- ställen, drar på så till och med mopedisterna blir frånkörda. De som kommer från förorten på väg till sta´n har oftast hjälm. Många av de vuxna som bor innanför tullarna och cyklar i den farligaste trafikmiljön, tycks ha så tjocka skallar att de inte behöver hjälm. En dag såg jag ett förståndigt barn med hjälm som satt bakpå hjälmlös mammas cykel.

Vad är det som gör att det mitt i bilisternas goda trafikdisciplin tycks råda tvåhjulig anarki?

Den som nästan fått nästippen och tårna avklippta längs Götgatans "Tour de Chance" håller sig för skratt.

Dubbfritt på väg

I många frågor har mänskligheten en tendens att vilja dela in sig i "för eller emot". Nu senast gäller polariseringen dubbdäck eller inte dubbdäck. Ingen kan förneka att dubbarna gör nytta i vissa situationer men är de värda miljöpriset?
På TV för en stund sedan kom nyheten att det blir dubbfritt på den mest partikelförorenade gatan på Södermalm, Hornsgatan. Senare kan fler gator bli aktuella.

Är jag själv för eller emot?

Mitt svar blir: De senaste åren har jag inte haft behov av dubbdäck på det underlag som mina bilresor körts. Mestadels i Stockholmsregionen. Om det blir överfallsväder och blankis någon dag tar jag tåget!

Jag kommer aldrig mer att köpa dubbdäck till min bil. Familjens andrabil bullrar störande mycket med sina dubbdäck, när det blir dags för däckbyte blir det dubbfritt på den också.