Enögt i trafiken

Tala om saker vid dess rätta namn. Det blir min slutsats efter att ha märkt hur olika betraktare av statistik föredrar att läsa undersökningsresultat. Varje år utför SCB på Vägverkets uppdrag en undersökning bland svenskar där inställningen till vad som är viktiga trafiksäkerhetsfrågor mäts.

Dagens Nyheters ”Allt om motor” drar slutsatsen att svenskarna anser att det absolut viktigaste för att främja trafiksäkerheten är ”att inte köra rattfull”. Därefter kommer ”att inte köra mot rött ljus” och ”att använda bilbälte”.
Vägverket själva väljer att koncentrera sig på att många av de svarande tycker att mycket av trafiksäkerhetsåtgärderna i allmänhet är bra och nämner särskilt tekniken i sammanhanget såsom mitträcken, hastighetskameror, alkolås och bältespåminnare.

Själv drar jag slutsatsen av undersökningen att nästan lika många svenskar är positiva till att förbjuda mobiltelefonsnack i bilen som de som är positiva till hastighetskameror. Varför lyfts inte den frågan som har sådan dignitet i andra Europeiska länder men i Sverige motarbetas styvnackat genom hänvisning till någon gammal forskarrapport?

Hej och hå, gasa på!
Om jag får spekulera, då tror jag att de som är mest positiva till hastighetskameror är de konsekventa fartdårarna i Stockholm som dagligen kör små transportbilar, med eller utan släp, rattade av testosteronstinna ynglingar. I sin vilda färd på Essingeleden och genom Södra Länkens tunnel kan de lugnt elda på för allt vad bränslet kan producera, eftersom hastighetskamerorna så här års oftast är så skitiga att de knappast kan fotografera.

Jag passerar dagligen 5 av Södra Länkens 6 kameror och mitt förtroende för åtgärden i denna tunnel sjunker i takt med att såväl tempot som kamerornas skitighet ökar!